Intervju med Sebastian Christensen från Sverige, student på Culinary Arts Academy Switzerland
Sveriges landslag: simmare
Parlan: Sous Chef
Restaurang Hollvin: Line Chef
Dannegården: Line Chef
Varför slutade du simma och bestämde dig för att bli kock?
Jag slutade på grund av en allvarlig skada på min axel, vilket tvingade mig att fatta beslutet när jag var 17. Efter det bestämde jag mig för att ta ett jobb iköket och ända sedan dess har jag varit intresserad av mat.
Hur hanterade du skadan? Och hjälpte upplevelsen dig i köket
Det var frustrerande i början,men jag accepterade det. Även om jag inte ville sluta hade jagmöjlighet att göra andra saker som jag älskar. Upplevelsen av att vara en konkurrenskraftig simmare hjälpte till, för i köket tävlar vi ofta med andra kockar.
Vad är enligt din åsikt skillnaden mellan skolan och verkligheten?
I skolan finns det lärare som kan hjälpa dig, men i verkligheten måste du vara mer självständig och ta mer ansvar. Du måste alltid vara som bäst.
Har du ett livscitat?
Ta ett steg i taget.” När du ser hela bilden kan det vara svårt, men om du ser varje steg blir det enklare. Grips inte av panik när du möter svårigheter, det enda du behöver göra är att försöka vara organiserad.
Hur blev du inspirerad när du försöktes kapa en meny?
Jag brukar ha en bild i tankarna,men när jag har fastnat går jag ut en promenad, vilar och väntar,för du kan inte tvinga inspiration att komma.
Några råd till studenter som ska ut på praktik?
Fråga om du inte förstår, även om det är en enkel fråga. Var interaktiv, försök att komma ihåg och lära av dina kollegor och prova nya saker. Du går inte på praktik för att göra saker som du redan vet, men du går för att lära dig.
